Idag har jag nått ruvardag 15. Det har varit otroligt jobbigt att gå och vänta och pendla mellan hopp och förtvivlan som jag nu förstår att man gör under ruvartiden. Jag har haft en del symtom sedan dag 8-9 men såklart inte vetat om de berott på progesteronvagitorierna eller en eventuell graviditet. Imorse (inatt) tillät jag mig att ta ett graviditetstest som till min stooooora glädje visade PLUS! Magnolia är kvar!

Mitt allra första plus! Det betyder alltså att något kan fastna därinne i min fientliga livmoder. En liten liten pärla, min och C´s gemesamma lycka.  Helt fantastiskt! Jag vågar dock inte glädjas allt för mycket än då vår officiella testdag är först om 5 dagar och allt kan ju hända tills dess men ändå ETT PLUS! Under alla våra ca 5 års försök att skapa liv har jag aldrig ens sett en antydan till ett plus. Jag hade bestämt mig för att jag skulle testa idag då jag hellre ville få nyheterna en dag då jag är ledig och har utrymme att reagera utan att behöva gömma mig på jobbet. Såklart vaknade jag kl. 03 och var kissnödig. Jag härdade ut till 04 och steg då yrvaket upp och kissade på stickan, först kom kontrollstrecket och bara några sekunder därefter kom det fina strecket som fulländade det efterlängtade plusset. En minut senare ringde jag C som låg och sov och berättade nyheten, han blev chockad men glad.

De symtom jag haft under ruvartiden hittills:

-Muntorrhet

-Ilningar och stickningar i ljumskar och kring äggstockar

-Lätt molvärk

-Lätt illamående lite då och då under dygnet

-Huvudvärk

-Hugg ovanför symfysen

-Svullen mage och svullna ben

-Konstig i magen, gasig

Jag är gravid, jag är gravid, jag är gravid, det är ofattbart och fantastiskt! Idag ska jag bara njuta av detta och hålla mina tummar för att Magnolia Miniminguez väljer att stanna till slutet av november.

 

Rosetta

24 mars 2013 11:22

Hej! Grattis till pluset och all lycka önskar jag er.
Själv ska jag göra ett tredje försök i slutet av April.
Jag har fått plus på mina 2 försök 1 färsk och 1 frysförsök. Men min kropp verkar inte vilja behålla graviditeterna. Nu blir det att börja om med hormonbehandling, utplock och insättning eftersom eskimåerna är slut.
Jag är livrädd för vad som händer nästa gång men viljan är starkare än rädslan :)
Nu håller jag tummarna för att eran kamp ska ha gett resultat.

http://www.rosetta.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Igår var vi äntligen på vårt lika delar efterlängtade som fruktade första VUL. Jag var så nervös att jag kände mig sjuk innan det var dags. Veckorna sedan vi sett plusset hade jag haft en massa symtom på graviditet som kommit och gått, och så...

    Ganska snart efter att vi anlände till IVF-kliniken i lördags vid lunchtid fick vi stillat vår oro. Av de 7 plockade äggen hade 4 lyckats befruktats med hjälp av ICSI, varav en finfin 4-cellig krabat (vi tror det är Magnolia) återfördes och s...

      Idag är en solig dag här i Umeå, en dag då vi endast väntar och undrar och oroar oss. Tiden får gärna gå snabbt fram till 12.30 då vi får beskeden kring hur våra ägg klarat sig och om det blir någon återföring eller om vi får åka hem med ...

Idag har äggen blivit plockade, spermaprovet frambringat, och i detta nu ligger förhoppningsvis äggen och blir befruktade i värmeskåpet på IVF-kliniken.  7 små tappra krigarägg, vilka alla är namngivna av mina fina tjejkompisar. De hade gissat ...

      Nu har jag nått till sprutdag 9. Jag har mått otroligt bra hela tiden och inte känt av några biverkningar så jag var kanske inte förvånad när jag fick ett samtal från IVF-kliniken i Umeå där sköterskan berättade att jag inte blivit stimul...